Vad är smärttillstånd i ländryggen?

Smärta i ländryggen kan bero på olika orsaker. Två mycket vanliga former av ryggont kallas rygginsufficiens och lumbago. Rygginsufficiens kännetecknas av trötthet i ryggen, obehagskänsla eller smärta som uppträder vid upprepade rörelser eller när man gör något som är ansträngande för ryggen. Symtomen är koncentrerade till ländryggen, som ofta känns stel eller svag.

Lumbago är värk i ländryggen. Ibland strålar den ned över skinkorna eller höfterna. I det akuta stadiet ökar ofta smärtorna vid alla sorters rörelser. I det mer kroniska skedet ökar de framför allt vid vissa rörelser och ansträngningar som särskilt berör ländryggen. Symtomen börjar akut eller gradvis. Lumbago motsvarar det som i dagligt tal ofta kallas "ryggskott". Symtomen på lumbago kan förekomma samtidigt som symtom på ischias. Man talar då om lumbago-ischias.

Vad beror smärttillstånd i ländryggen på?

Oftast går det inte att fastställa någon säker orsak till smärta i ländryggen. Särskilt gäller detta i akuta skeden. Möjligheterna att ställa diagnos ökar något när smärtorna varat mer än sex till åtta veckor. Flera orsaker anses kunna leda till ländryggsbesvär, särskilt:

• uttalad degeneration (åldrande) av diskar, särskilt om flera diskar berörs 
• viss kotförskjutning
• benskörhet (osteoporos) och hoptryckning av kotor
• inflammatoriska ryggsjukdomar
• fraktur
• tumör
• infektion i en eller flera kotor eller diskar

Andra ovanliga orsaker till smärttillstånd i ländryggen

Det finns alltid en viss risk att smärta i ländryggen ytterst kan bero på sjukdomar eller skador i andra delar av kroppen. Gynekologiska tillstånd, prostatasjukdomar och andra åkommor som berör organ i underlivet kan ibland leda till ryggsmärtor. Vissa neurologiska åkommor, t ex multipel, skleros (MS), kan ge symtom som liknar lumbago-ischias. I samband med graviditet kan förändringar i underlivet ge upphov till smärtor i ländryggen.

Hur kan smärttillstånd i ländryggen förebyggas?

I Sverige har träning av bl a ryggmusklerna på betald arbetstid bidragit till att minska både besvär och sjukfrånvaro på grund av ryggont. Andra studier visar att kombinationer av fysiska och psykologiska insatser kan förebygga smärta hos personer som redan drabbats av rygg- och nackbesvär. Minskning av övervikt och rökning har också betydelse för att förebygga smärta i ländryggen.

Hur undersöks smärttillstånd i ländryggen?

En utförlig beskrivning och analys av symtomen bildar grunden för hur personer med smärtor i ländryggen behandlas. För att läkaren ska kunna bedöma om ryggen är öm och rörelseförmågan begränsad behöver han eller hon undersöka patienten noga.
Om smärtan varar längre än cirka tre månader kan ytterligare undersökningar behövas.

Röntgenundersökning

Många av de förändringar som går att se genom röntgen har inget samband med ryggont. Röntgenundersökningar görs därför bara i vissa fall.
I akuta skeden behövs röntgenundersökning bara efter skador eller om det finns starka misstankar om tumör eller infektion i ländryggen. Risken för detta är större hos barn och ungdomar, som relativt sällan har ont i ryggen, och hos äldre personer, som kan ha tumörer i skelettet eller benskörhet. Symtomen på ryggont försvinner vanligen inom två till tre månader. De som fortfarande har ont i ländryggen efter denna tid undersöks ofta med röntgen.

Datortomografi

Datortomografi (ofta kallad CT eller DT) är en speciell röntgenundersökning som ökar möjligheten att se t ex ett diskbråck.

Scintigrafi och magnetkamera

Ibland görs s k scintigrafi (en metod att avbilda hur en radioaktiv partikel fördelar sig i kroppen) vid utredning av ländryggssmärta för att se eventuella förändringar i skelettet. Genom skelettscintigrafi går det ofta att tidigare hitta tumörer eller infektioner än genom vanlig röntgenundersökning.

Magnetkameraundersökning har fått en allt större roll vid undersökningar av ländryggsbesvär. Metoden gör det möjligt att avbilda olika vävnader i kroppen. Vid undersökning med magnetkamera används inte joniserande - "radioaktiv" - strålning.

Hur kan smärttillstånd i ländryggen behandlas?

Vid svår, akut lumbago är det ibland nödvändigt att ligga till sängs. Detta bör dock undvikas. Om man behöver ligga till sängs så bör detta ske under så kort tid som möjligt.

Det finns ett klart vetenskapligt underlag som visar att den som har drabbats av ländryggssmärtor tidigt bör vara aktiv. Man bör även börja arbeta trots de besvär som kan finnas kvar. Långvarig sjukskrivning har i flera studier visat sig minska möjligheten att man kan gå tillbaka till arbetet. Aktuell svensk forskning visar att mindre än en femtedel av alla som varit sjukskrivna i ett år för ryggont börjar arbeta på nytt.
Läkemedel som paracetamol eller acetylsalicylsyra kan behövas för att minska smärtan. I vissa fall behövs läkemedel mot inflammationer, s k NSAID.

Kirurgisk behandling av kronisk lumbago

Frågan om kirurgisk behandling av patienter med långvariga men svårdefinierade former av värk i ländryggen är kontroversiell bland experter. Det vetenskapliga underlaget är diskutabelt. Operationen kallas fusion och innebär steloperation av lederna mellan två eller flera kotor.
I Sverige pågår nu en stor vetenskaplig studie för att se när operation vid lumbago kan ge goda resultat. Tills vidare har hälso- och sjukvården anledning att bara mycket sparsamt behandla kronisk lumbago på kirurgisk väg, i första hand inom ramen för vetenskapliga studier.