Här beskrivs ryggsjukdomar som i första hand berör ländryggen. Ländryggen är det medicinska namnet på ryggens nedre del, ungefär från revbenen till höften. I ländryggen finns det fem ländkotor. Mellan kotorna finns skivor av brosk och annan vävnad, s k diskar.

Tre grupper av diagnoser är särskilt vanliga när det gäller ländryggsbesvär:
smärttillstånd i ländryggen, bl a lumbago ("ryggskott"),
diskbråck, inklusive ischias-smärta, samt
spinal stenos och andra typer av åldersförändringar i kotpelaren.

Ryggsjukdomar kan komma akut eller gradvis. Smärtans intensitet varierar mellan olika personer. Om smärtan varar mer än ungefär tre månader kan den betraktas som kronisk.

Hur vanligt är det med ryggsjukdomar?
Ryggsjukdomar är mycket vanliga. Sannolikheten att någon gång i livet drabbas av ryggsmärta har beräknats till uppåt 80 procent. Varje år drabbas en tredjedel av alla vuxna i Sverige av påtaglig ryggsmärta.
Ryggont svarar också för en betydande del av sjukfrånvaron i Sverige och leder till avsevärda kostnader både för samhället och enskilda patienter.

Ryggbesvär är den största enskilda orsaken till att människor inte kan gå till arbetet. Av sjukfall som varar längre än 60 dagar beror ungefär en femtedel på ryggsjukdomar. Även bland beviljade förtidspensioner beror ungefär en femtedel på ryggsjukdomar. Kostnaderna för långtidssjukskrivning och förtidspensionering på grund av ryggont har beräknas till minst 20 miljarder kronor per år. (Siffrorna är från 1994.)

Dokumentinformation
Institution:Socialstyrelsen / Medicinsk Faktadatabas MARS
Titel:Ryggsjukdomar
Dokumentdatum:971113
Publiceringsdatum (Internet):971121
Version:1.0
Publiceringshistorik:
Bibliografisk referens:
Personlig huvudman /
Huvudexpert:Professor Tommy Hansson
Ortopeden
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 GÖTEBORG
Professor Björn Rydevik
Ortopeden
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 GÖTEBORG
Redaktör Per Alexandersson
Socialstyrelsen